Blogg två. Politisk satir från Kina – ”seriestrippen från förr”, 300-400 e.kr.

Den här gången så skulle jag vilja presentera konst. I förra bloggen så skrevs det kring brevväxling  ca 1300 år f.kr. Denna gång så ligger fokuset på Asien, Kina eller Indien. För att försöka breda på de typer av föremål så anser jag att det vore värt att nämna Kinesisk konst. Konst och konst, detta föremål är egentligen en målning som skilldrar politisk parodi. Målningen går under namnet The Admonitions of the Instructress to the Court Ladies Den ser ut såhär:

tavla
Länk till British museum  där bilden hör hemma.

 

Enligt British museum så uppskattas denna vara gjord runt omkring åren 344-406 av Gu Kaizhi, en berömd kinesisk konstnär som kan ha ”set new standards for figure painting”. Verket i sig, poesin som målningen bygger på, är utav Zhang Hua och som bygger på en kejsarinnas överdivna beteende. Målningen har bytt händer många gånger, vilket går att se på alla olika stämplar som folk genom tiden satt på den. Den hamnade slutligen hos British Museum 1903. Tycks ganska modigt att kritisera en kejsarinna av Kina, men tydligen så gick det ann i ett land som Kina på den tiden. Jag kan bara tänka mig om man runt ”äldre tider” skulle kritisera en kung så bör det inte ha blivit så uppskattat. Kanske visar på det som det talas om i kurslitteraturen, vi i väst underskattar gärna Kineserna och deras historiska arv. Det tycks dock gå i vågor, men under en längre tid så framhävdes gärna Kina som ett exotiskt land och man framhävde hellre skillnaderna än likheterna. Eller så kan det ha med deras kvinnosyn att göra? Som det går att läsa sig till så stod den ut för de Europeiska besökarna som mycket dålig. Inte för att de själva var så mycket bättre, det är lättare att peka på andra…

Men jag valde detta objekt för att den i sin första anblick skriker ”kinesisk kultur”. Kanske jag som har en förutfattad mening av vad det innebär, men bara genom att se på den så går det att identifiera varifrån den kom ifrån. Samma sak som om någon skulle vias en bild på hieroglyfer. Även motivet är representativt av den Kinesiska historia vi känner till med kejsare och kejsarinnor, mäktiga familjer och klaner. I dagens ögon är det nästan någonting magiskt eller sagolikt över det hela. Visst, de är ju i princip som kungar och drottningar, men de konceptet har ju någonting mystiskt i sig! Utöver det så fastnar jag på anspelningen på politisk parodi. Som jag tidigare nämt så lär det ju vara ett ”hot topic”. Eller så hade de bra humorsinne? I alla fall, det går att motivera att detta är en fort av seriestripp – någonting som vi skulle hitta i en dagstidning med Hälge eller Katten Gustaf.

I min mening så är således konst från denna era och denna plats, Kina, någonting som sticker ut. Den är, såsom visat i denna bild, relativt modern i sitt utseende. Kanske är det så att jag lurar mig själv, det är kanske stilen som är det? De hittade guild och behövde inte utveckla denna typ av  konst form allt för mycket?

Efter att ha läst diverse kurslitteratur om kina samt sett denna, vad går och lära sig av den här lilla tavlan då? Vad går det att ta ifrån genom att studera denna? För mig personligen så är det nog kunskapen om komplexiteten i själva målningen. även om denna tavla vad gjord så sent som år 400, så är det fortfarande en bra bit innan exempelvis landet Sverige har börjat komma igång ”seriöst” om vi så säger. Det visar bara på hur sofistikerat Kina måste ha vart långt före många andra länder, och kanske hur missvisande Kinesisk historia kan vara med ett allt för eurocentristisk vy. Tycks vara lätt att peka på andra och se olikheter, men som Maria Sjöberg skriver i ”Kritiska tankar om historia” så är kina det äldsta kvarlevande ”imperium” (om vi så vill säga). Faktum kvarstår, de är ett land med rik historia som inte har förfallit, snare motsattsen kanske!, allt för mycket på ett par tusen år.

 

Annonser

4 reaktioner till “Blogg två. Politisk satir från Kina – ”seriestrippen från förr”, 300-400 e.kr.

  1. Konststilen påminner mycket om den Koreanska men skrivtecknen avslöjar det kinesiska. Jag undrar var den visades ursprungligen. Var den med i någon utställning? Sålde konstnären sin konst i butik? Var det ett beställningsjobb? Fanns någon politisk agenda bakom beställningen?
    Tanken var nog i alla fall inte att den skulle sitta på ett museum så långt bort från mittens rike man kan komma.
    Jag undrar också, finns det någon typisk svensk konst? Finns det något som kineserna skulle titta på idag och säga ”typiskt europeiskt”? Kanske blir det den grekiska konsten eller den Italienska som får räknas för alla oss här borta i världens utkanter?

    Liked by 1 person

    1. Själva ursprunget för målningen är oklart. Även vem, och när, som gjorde den har varit under het debatt. Även om det var av denna berömda Gu Kaizhi är också oklart, eftersom ingen namngivning har skrivits på tavlan av konstnären. (Kanske smartast om man målar politisk parodi att vara anonym!) Man kan dock konstatera att kvinnan i målningen var baserad på en riktig person, kejsarinnan Jia, av Jin dynastin. Dock vet man att den har studsatt runt i Kina under många många år. De olika stämplingarna på den ska ha varit markörer på vart omkring den har farit, men även det ligger i dunklet. Det är tydligen så att man har fulat med dem och lagt på stämplar i efterhand för att piffa upp världet på talvlan och för att atrahera köpare av den. Man lade till stora Kinesiska män med historisk påverkan för att försöka förädla denne. Man ville leda folket att detta var någonting extra ordinärt, det är inte så att din granne nere på gatan skulle lägga tassarna på den, utan det var den mäktiga generalen eller någon inflytelserik man.

      Men man vet att den har varit i Kina sedan början ca. 300/400 fram tills år 1899 och lyckats leva vidare via de olika dynastier. De som hade tavlan var ofta kjesare eller högt uppsatta män, så mycket kan man fastslå. Vilket känns konstigt eftersom man då utöver detta har försökt fuska med olika markörer? Nåväl, tavlan föll i britiska händer i mycket suspekta omständigheter. Vid ett uppror 1899 så lyckades en viss Clarence A. K. Johnson få tavlan i sin ägo. Han själv hävdar att det var en gåva eftersom han eskorterade någon adlig kvinna i säkerhet under upproren, men den historian har man aldrig lyckats verifiera. Så på så vis hamnade den i England. Med tanke på dess rika Kinesiska historia så känns det märkligt att den fortfarande är kvar där. Det känns ju som att Kineser borde ha protesterat, och kanske fortfarande gör. Det känns som att de skulle ha mer ”nytta” av den än vad britterna har.

      Gilla

  2. Kul val! Jag tycker politisk satir, idag och genom historien kan vara väldigt intressant och kul. Speciellt när den ”sparkar uppåt”, dvs driver med politiska och samhälleliga makthavare, vilket ju är fallet med detta konstverket. Jag har själv varit på Brittish museum, men jag minns inte just detta konstverk (var typ 11 när jag var där). Men jag vet att det finns/funnits flera kinesiska föremål där som kineserna betraktar som stöld under perioden då Storbrittanien hade kolonial kontroll över Kina. Det mest flagranta exemplet är kanske det Gamla brittiska plundringen av Sommarpalatset i samband med opiumkriget.
    Vet du nåt mer om det politiska sammanhanget som satiren gjordes i? Var kejsarinnan/kejsardömet känd för exceptionellt utsvävande livsstil? Eller fanns det en våg av missnöje under perioden?

    Gilla

  3. Intressant med alla stämplar. Man verkar ha varit tidig i Kina på att samla på ”antikviteter”, jämfört med Europa. När jag studerade handeln mellan kineser och européer i Kanton under 1700-talet så läste jag om Européer som förundrades över att kineserna var beredda att betala så mycket för porslin från Song perioden. Européerna i Kanton var mest intresserad av de billiga massproducerade blå och vita porslinet. Ibland beställde de också porslin med specifika dekorationer som högt uppsatta personer i Europa ville ha. Song porslin som var 600-500 år gammalt förstod de sig inte alls på!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s